This HTML version is machine-generated. Always consult the original document.

[Page 1]

RÄTTEN
Hovrättslagmannen Per Carlson samt hovrättsråden Hanna Carysdotter, referent, och
Adrian Engman

FÖREDRAGANDE
Hovrättsfiskalen Per Samuelsson

PROTOKOLLFÖRARE
Referenten

PARTER

Kärande
Republiken Kazakstan
Ministry of Justice
8 Mangilik El Avenue
House of Ministries, 13 Entrance
010000, Nur-Sultan, Left Bank
Kazakstan

Ombud: Advokaterna Alexander Foerster, Fredrik Ringquist, Ludwig Metz och Malin
Berggren samt jur. kand. Daniel Piran
Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB
Box 1711
111 87 Stockholm

Svarande
1. Ascom Group S.A.
75 A. Mateevici Street
Chisinau, MD-2009 Moldavien

2. Anatolie Stati
20 Dragomirna Street
Chisinau, MD-2008, Moldavien

3. Gabriel Stati
1A Ghioceilor Street
Chisinau, MD-2008, Moldavien

4. Terra Raf Trans Traiding Ltd.
Don House, Suite 31
30–38 Main Street, Gibraltar

Dok.Id 1569063

[Page 2]

Uppgivna ombud för 1–4: Advokaterna Bo G H Nilsson, Therese Isaksson och
Ginta Ahrel samt jur. kand. Kristians Goldsteins
Westerberg & Partners Advokatbyrå AB
Box 3101
103 62 Stockholm

SAKEN
Ogiltighet av skiljedom meddelad i Stockholm den 19 december 2013 med rättelse den
17 januari 2014; nu fråga om avvisning av stämningsansökan

Republiken Kazakstan (Kazakstan) har ansökt om stämning med yrkande att hovrätten,
i enlighet med 33 § första stycket 1 alternativt 2 lagen (1999:116) om skiljeförfarande
(LSF), ska förklara en skiljedom meddelad av Stockholms Handelskammares
Skiljedomsinstitut i Stockholm den 19 december 2013 (med rättelse den 17 januari
2014) mellan Kazakstan samt Anatolie Stati, Gabriel Stati, Ascom Group S.A. och
Terra Raf Trans Traiding Ltd. (skiljedomen) ogiltig. Som rättslig grund för sin talan
har Kazakstan anfört att skiljedomen är ogiltig eftersom den innefattar prövning av en
fråga som enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän och att det sätt på vilket
skiljedomen har tillkommit är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i
Sverige.

Fråga har nu uppkommit om stämningsansökan ska avvisas på grund av rättegångs-
hinder (res judicata).

Genom dom den 9 december 2016 i mål nr T 2675-14 ogillade hovrätten en talan förd
av Kazakstan mot skiljedomen. Domen har vunnit laga kraft. I målet yrkade
Kazakstan, i första hand, att hovrätten skulle förklara skiljedomen ogiltig i dess helhet
eller i vart fall i de delar domen avser en s.k. LPG-anläggning och, i andra hand, att
hovrätten skulle upphäva skiljedomen i dess helhet eller delvis. Som rättslig grund
anförde Kazakstan, såvitt avsåg ogiltighetstalan, att skiljedomen och det sätt på vilket
den har tillkommit är uppenbart oförenlig med grunderna för rättsordningen i Sverige,
dvs. strider mot ordre public och därför är helt eller delvis ogiltig enligt 33 § första
stycket 2 LSF.

[Page 3]

Kazakstan och Anatolie Stati m.fl. har yttrat sig.

Efter föredragning fattar hovrätten följande

BESLUT (att meddelas 2020-03-09)

Hovrätten avvisar Republiken Kazakstans stämningsansökan.

Skälen för beslutet

Enligt 17 kap. 11 § första och tredje stycket rättegångsbalken äger dom, sedan tiden för
talan utgått, rättskraft såvitt därigenom avgjorts den sak varom talan väckts, och fråga
som sålunda avgjorts får inte på nytt upptas till prövning. Rättskraften kan förenklat
beskrivas som att den sak som har avgjorts i en dom inte ska prövas igen i en ny
rättegång. Om en ny talan väcks avseende samma sak som prövats i process nr 1 ska
talan i process nr 2 avvisas på grund av rättegångshinder. Genom rättskraftsreglerna
tillgodoses bl.a. den vinnande partens behov av trygghet om att ett slutligt avgörande
av en tvist inte ska kunna rubbas genom en ny rättegång. Av paragrafens fjärde stycke
följer emellertid att de extraordinära rättsmedlen, däribland resning, bryter igenom
rättskraften. Rättskraften är således inte absolut.

Det är en utbredd uppfattning i doktrinen att det är den yrkade rättsföljden som
bestämmer rättskraftens omfattning (se bl.a. Ekelöf m.fl., Rättegång III, 8 uppl.,
s. 140 ff.). Att rättsföljden utgör utgångspunkten vid bedömningen av om en
efterföljande talan avser samma sak har även bekräftats av Högsta domstolen i den
praxis som utvecklades under 1990-talet (se bl.a. NJA 1999 s. 520 och NJA 1999
s. 656, jfr NJA 1984 s. 783). Det finns enligt hovrätten inga skäl att tillämpa reglerna
om rättskraft på annat sätt vid en ogiltighetstalan mot en skiljedom.

Tvärtom talar det faktum att lagstiftaren inte har infört någon tidsbegränsning när det
gäller möjligheten att föra en talan om ogiltighet snarast för en strikt tillämpning av
rättskraftsreglerna. Till skillnad från vad som vanligen gäller i dispositiva tvistemål
p.g.a. klander-, reklamations- eller preskriptionsfrister kan den som vill föra en

[Page 4]

ogiltighetstalan mot en skiljedom bida sin tid och företa nödvändig utredning innan
ogiltighetstalan väcks. I denna del bör enligt hovrätten också beaktas att en av de
grundläggande tankarna bakom LSF är att en tvist i princip ska vara slutligt avgjord i
och med skiljedomen.

I det tidigare målet yrkade Kazakstan att hovrätten bl.a. skulle förklara skiljedomen
ogiltig i dess helhet. I detta mål yrkar Kazakstan återigen att skiljedomen ska förklaras
ogiltig. Den skiljedom som är föremål för ogiltighetstalan är densamma i bägge målen
och det är även samma partsställning. Den yrkade rättsföljden i förevarande mål är
således identisk med den som yrkades i det tidigare målet och som avgjorts genom en
lagakraftvunnen dom. Dessutom framgår det av Kazakstans egna uppgifter att talan
grundas på omständigheter som kunde ha åberopats i det tidigare målet.

Vid dessa förhållanden står det enligt hovrätten klart att saken är densamma i bägge
målen och att rättegångshinder föreligger. Kazakstans stämningsansökan ska därför
avvisas.

Överklagande

Enligt 43 § andra stycket LSF får hovrättens avgörande överklagas bara om rätten
anser det vara av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av
Högsta domstolen.

Hovrätten anser att det inte finns skäl att tillåta att avgörandet överklagas.

Hovrättens avgörande får inte överklagas.

Hanna Carysdotter

Protokollet uppvisat/